weeeeekend...
Haft en bra vecka me lite jobb och mycket mys me tjejerna.. har vart lite trött å hängig men det har gått, nog på grund av vädret *s*
sova halva fredagen, kroppen var trött efter inte så mkt sömn efter denna veckan.. =P
I fredags bar det av till Hbg och gick på handledarkurs i 3h vilket var såååååååå drygt :P
men snart så får man iaf börja övningsköra så man kan ta sitt KÖRKORT =)
I lördags så bar det av till Göteborg/Ytterby upp till farmor och farfar samt att Far och Monica oxå var där så då blev det två flugor i en smäll =) Det var mycket trevligt att få träffa familjen som man inte träffar så ofta, fick hemmalagade middag och efterrätt och få umgås vilket var mycket mysigt..
saknar att man inte träffar dem så ofta =/ så tack för denna lördag. ni vet vilka ni är =)
Ida har jag städat sen jag vakna, sen bara det av hem till mor på kaffe, sen hem och städa igen och sen hem till mor igen på middag och sen städat igen.. blev riktig storstädning ida vilket behövs ibl =P och nu blir det snart att slappa i soffan för den goda gärningen man gjort ida vilket man förtjänar..
Längtar så till onsdag *wieee* en galen känsla man har ibl.. hehe.. vem vet, det kanske blir någort..
how knows? ;) men du finns i mina tankar iaf :)
yepp yepp..
haft en bra vecka annars, lite jobb och umgåtts me tjejerna.. ska vara glad för att jag har så bra vänner som jag har runt omkring mig, stort ELOGE till dem för att dem orkar & står ut me mig!!
har duschat och gjort vid mig,ska snart iväg till höganäs me bobbi och hålla henne sällskap, behöver komma på lite andra tankar! Calle kom precis hem och ni som inte vet så ska han vara inneboende hos mig nu ett tag medans han är hemma i sverige.. sen sticker han tbx till spanien igen *s*
men ni alla får ha en trevlig kväll för det ska jag försöka ha iaf =)
take care so long!
Den dagen, den sorgen...
Så känns det för varje dag som går.. ibland är det uppåt men mestadels neråt.. vet ej varför det känns så =/
Ja kan inte placera denna känsla, den är rätt så obehaglig.. känner inte igen mig själv riktigt när jag kollar i speglen... eller så är det kanske bara jag som har såna konstiga tankar, jag vet inte.. vet snart varken ut eller in... måtte d ta död på mig snart alls, allt detta oroande, är det något farligt? något allvaligt? eller överdriver jag? men kan man överdriva denna konstiga känsla som ryser igenom kroppen varje dag som går?
eller är det rädslan som tar över mig helt och hållet, både själ och sinne? vad vet jag.. HJÄLP!!
Ja kan inte gömma längre att jag har ont, hur jag än försöker så går det.. vill inte att nära och kära ska se att jag mår dåligt, att jag har ont.. jag vill alltid visa mig stark utåt men jag har lärt mig nu att det inte alltid funkar hur man än försöker, man får lov att ha ont, man får lov att vara ledsen och gråta, man får skrika ut smärtan..
men hur jag än försöker så går det inte, jag får inte ut smärtan utan jag bara bär på den, den tynger ner mig för varje dag som går, varje minut, sekund.. Har mycket tankar i huvudet som: kommer jag klara mig ur denna situation? hur kommer jag reagerar när jag får svaret? vill jag ens veta svaret? orkar jag med detta längre tid?
har jag den styrkan och viljan att kämpa och stå emot? vill jag ens fortsätta leva? jag vet snart varken ut eller in, jag ger upp hoppet snart för jag orkar inte längre.. det är tufft, jobbigt och jag ber ler för att ingen ska känna det jag känner inombords!!
Du finns i min tankar!!
